Aimee Mann: KB, Malmö 17/1


Som så många andra upptäckte jag Aimee Mann genom filmen ”Magnolia”. Den ständigt närvarande cynismen får henne att passa så otroligt bra in i Paul Thomas Andersons skruvade Hollywoodsaga om tragiska människoöden. På soundtracket till ”Magnolia” samsas flera av hennes allra största ögonblick – jämte Gabrielles ”Dreams” och några hiskeliga Supertramplåtar. Det är överhuvudtaget slående vilken stor roll filmer och TV-serier verkar ha haft för Aimee Manns karriär. I ett avsnitt av ”Buffy the Vampire Slayer” yttrade hon den nu klassiska repliken: ”Man, I hate playing vampire towns”. Och senaste året har den största Aimee-snackisen kanske varit hennes roll som städerska hemma hos två stora Aimee Mann-fans i komediserien ”Portlandia”. Inte lika många verkar ha uppmärksammat senaste skivan ”Charmer”.

Jag var själv skeptisk till ”Charmer” i början. Den följsamma alt-countryn kändes väl snäll och tillrättalagd för att komma från Sean Penns svägerska Aimee Mann – kvinnan som på Twitter beskriver sig själv som: ”Oscar-loser, singer/songwriter and wannabe musical writer”. Men när hon spelar live växer de nya låtarna och känns knappast som de ”transportsträckor mellan klassikerna”, jag på förhand hade befarat. Små detaljer förstoras upp – och det är just känslan för detaljer som, jämte den smarta humorn, hör bland Aimee Manns främsta egenskaper. Det var ju trots allt hon som la in pophistoriens kanske mest välplacerade ”a-bap-bap”-körer i sin första singel ”I Should’ve Known” 1993.

Aimee Mann är uppbackad av ett fyra man starkt kompband. Höjdpunkten är dock när hon i kvällens mest avskalade arrangemang får framföra just de två låtar, med vilka hon en gång fick mig att falla som en fura – ”Save Me” och ”Wise Up”. Det inslaget stod med på programmet även förra gången hon spelade i Malmö (2008) – och är precis lika lyckat även nu. En bister januarikväll 2013 får hon återigen tiden att stå stilla och all övrig verksamhet att upphöra i åtta minuter. Desto mer överraskande är det när plockar fram vackra, gamla ”4th of July” från sin allra första soloskiva ”Whatever”. Och kvällens riktigt stora överraskning är den bedårande fina uppdateringen av 80-talsbagatellen”The Other End (Of The Telescope)”, en låt som hennes gamla band ’Til Tuesday gjorde tillsammans med Elvis Costello. Det är de små detaljerna som gör det. Och på något vis känns det helt logiskt när hon berömmer Malmö för stadens goda kranvatten.

Fotnot: Bilden är från spelningen i Stockholm 15/1.